Diagnoser

Autismspektrum består av några med varandra besläktade diagnoser som ställs inom psykiatrin. En diagnos inom autismspektrum innebär funktionsnedsättningar inom minst två av följande områden:

  1. ömsesidig social interaktion
  2. ömsesidig verbal och icke-verbal kommunikation
  3. repetitiva eller andra stereotypa intressen och aktiviteter.

I andra, framför allt äldre framställningar uppges punkt 3 vara ”fantasi och beteende”. Med fantasi avses då inte förmåga att hitta på sagor och liknande, utan sådant som att gissa sig till hur saker ser ut utifrån vaga beskrivningar eller att gissa sig till hur någon annan känner i en viss situation.

Sedan 70-talet har punkterna ovan, som kallas Lorna Wings triad  utgjort en av grundbultarna i psykiatrins beskrivning av autismspektrumtillstånden. Emellertid så ändras diagnoskriterierna för olika autismspekrumtillstånd då och då, och det finns flera olika diagnossystem. De vanligaste diagnoserna inom autismspektrum är:

I föreningens namn använder vi aspergare, eftersom de flesta inom OA har diagnosen Aspergers syndrom. Flertalet av diagnoserna kännetecknas av så pass likartade egenskaper och svårigheter och skillnaden indikeras främst av graden av funktionsförmåga.

En ganska stor andel av individerna inom autismspektrum har påtaglig grad av psykisk utvecklingsstörning. Dessa har framförallt diagnosen Kanners syndrom och kombinationen mellan autism och utvecklingsstörning ger dem stora svårigheter. De skiljer sig lika mycket från de normal- till högintelligenta inom autismspektrum som personer med psykisk utvecklingsstörning i allmänhet gör från alla normala människor. Det är alltså dem som inte hör till denna grupp som OA vänder sig till.

Med tanke på vad som anses utmärka autismspektrumtillstånd i de tre punkterna ovan, finns det en mycket anmärkningsvärd sak att notera:

Aspergare har ofta mycket lättare att umgås med, kommunicera med och förstå andra aspergare, än vanliga människor. Det har i hög grad bidragit till tanken att autismspektrum i allmänhet och AS i synnerhet, snarare handlar om en personlighetstyp än om en renodlad funktionsnedsättning.

Eftersom OA främst är fokuserade på AS tänker vi börja med att beskriva den diagnosen.

Aspergers syndrom (AS)

Aspergers syndrom har ingenting att göra med utvecklingsstörning, utan AS är ett autismspektrumtillstånd utan begåvningshandikapp. Aspergare är normal- eller högbegåvade. Däremot ingår autismspektrumtillstånd i en grupp diagnoser som benämns som genomgripande utvecklingsstörning  och det har lett till en hel del missförstånd kring förhållandet mellan autismspektrumtillstånd och utvecklingsstörning.

Aspergers syndrom kan ta sig uttryck på ett flertal olika sätt och långt ifrån alla med diagnosen har alla egenskaperna. Det vanligaste – som huvuddelen av AS-personerna har gemensamt – är svårigheten att avläsa kroppsspråk, instinktiva signaler och leva sig in i vad andra känner. Andra relativt vanliga egenskaper är svårigheter att se sammanhang, samt stort behov av rutiner och struktur. Detta kan leda till svårigheter att organisera sin tillvaro men också till ovanlig noggrannhet på detta område. Det är också vanligt med ett avvikande tal, som av andra till exempel ofta uppfattas som monotont, mekaniskt eller formellt.

AS-personer utvecklar ofta specialintressen och kan bli experter inom ett eller ett mindre antal avgränsade områden. Samtidigt som de kan briljera med kunskap och intelligens i vissa sammanhang kan de lätt missa andra saker som andra tycker är självklara. De har ofta ovanligt lätt för att memorera sakfakta och att uppfatta detaljer, men svårare att se sammanhang.

Ibland påstås det att aspergare har mindre empati än andra – huruvida det är sant beror på hur man definierar empati. Om man med empati menar att förstå vad andra känner så har vi naturligtvis mindre empati än andra eftersom vi har problem med att läsa av andra människor. Om man med empati menar att bry sig om vad andra känner och vilja väl finns det ingen skillnad.

Personer med AS har ibland en bokstavlig språkförståelse. Problem med att tolka saker alltför bokstavligt är naturligtvis vanligast och tydligast hos barn, då dessa inte hunnit lära sig hur man skall tolka det annorlunda. Ett yttrande som ”Skulle du kunna öppna fönstret?”, kan därigenom för ett barn med Aspergers syndrom att bara uppfatta själva frågan och besvara den med ”Ja”utan någon åtgärd angående fönstret.

Aspergare lär sig ofta snabbt hur sådana frågor ska tolkas, men i de fall så inte har skett, kan det vara nödvändigt att uttrycka sig mer direkt än vad man annars gör och i stället säga ”Öppna fönstret!”. För vuxna aspergare handlar missförstånden oftast om mycket subtilare nyanser, som dock kan ha avgörande betydelse för vad andra människor menar med vad de säger.

AS-personer blir ofta missförstådda och kan uppfattas som ohyfsade eller ouppfostrade men kan även uppskattas för sin ärlighet och saklighet. Huvuddelen av kommunikationen människor emellan är icke-verbal och de flesta använder sig av instinktiva signaler och tar omedvetet för givet att andra läser av dem. För AS-personen är det naturliga istället att uttrycka sig språkligt genom att säga exakt som det är. Därför kan de upplevas som udda, då de inte kommunicerar med dessa subtila signaler och inte svarar med de signaler som förväntas.

En vanlig typ av problem bland aspergare är att man har särskilt svårt att stå ut med vissa sorters intryck, t.ex. vissa ljud, ljus, smaker eller typer av beröring. Exakt vad det är man på detta sätt inte står ut med varierar från person till person. Många personer med AS har också motoriska svårigheter, vilket kan leda till att de t.ex. inte klarar av att delta i bollspel.

Personer med Aspergers syndrom måste lära in och hela tiden tänka på sådant som andra tar för givet. Därför kan umgänge med normala ta mycket energi och många har ett mindre socialt behov och trivs med att vara ensamma.

I OA vill vi göra gällande att AS inte i första hand är en funktionsnedsättning utan en uppsättning från majoriteten avvikande personlighetsdrag. Det leder ofta till påtagliga problem i det samhälle som vi lever i, men aspergare som har lyckats hantera sitt sätt att fungera i relation till omvärlden, kan känna självtillit och se sin personlighet som en tillgång på många sätt. Betydelsefulla historiska personer som kung Karl XII, Albert Einstein, Isaac Newton, och Leonardo Da Vinci m.fl. tros ha haft Aspergers syndrom.

AS och AS-drag tros enligt den mest stödda teorin vara ärftligt och det råder stor enighet bland forskare att psykosociala faktorer eller speciella upplevelser i barndomen inte orsakar Aspergers syndrom.

Atypisk autism

Atypisk autism är som Aspergers syndrom eller klassisk autism (se nedan) fast man inte uppfyller tillräckligt många diagnoskriterier för att få någon av dessa diagnoser.

Autism (Kanners syndrom/Klassisk autism/Infantil autism)

Den diagnostiska skillnaden mellan Aspergers syndrom och Kanners syndrom är att de med Kanners syndrom hade mycket sen talutveckling som barn. Många har en utvecklingsstörning.

Det sägs ofta att Aspergers syndrom är en ”lindrig” version av autism eftersom personer med Aspergers syndrom ofta har lättare att klara sig i olika sammanhang än personer med klassisk autism. Det finns även personer diagnosticerade med Klassisk autism som i vuxen ålder inte skiljer sig från aspergare. Detta beskrivs i allmänhet som Högfungerande autism (förkortas HFA), ett begrepp som används av läkare och forskare men ändå inte är en formell diagnos, då den formella diagnosen fortfarande är autism.

De autister som inte är högfungerande, exempelvis de som är utvecklingsstörda, har stora svårigheter och stora hjälpbehov, men de kan också lära sig att klara mycket av sitt dagliga liv själva om de får rimliga möjligheter att öva.

Speciella talanger är även vanligt hos utvecklingsstörda autister. En liten grupp autister har så särpräglade specialförmågor att man kan tala om savant-syndrom. Dessa förmågor involverar att kunna utföra matematiska beräkningar som en kalkylator, fotografiskt minne eller konstnärliga sinnen. En autistisk savant är dock ofta hjälplös inom de flesta områden som man måste klara av i vardagslivet.

En ganska vanlig fördom bland okunniga personer är att autism i kombination med utvecklingsstörning innebär att man är stum. Det är inte sant. De flesta utvecklingsstörda autister kan tala. Däremot är det inte alltid så att allt de säger uppfattas som begripligt av dem som inte är vana vid att tala med dem.

En del aspergare som har kontakt med utvecklingsstörda autister anser sig förstå dem bättre än vad personer utanför autismspektrum gör, även yrkeserfaren vårdpersonal som naturligtvis också anser sig veta bäst. Detta eftersom det är lättare för en aspergare att sätta sig in i hur just autistiska drag påverkar ens upplevelse av tillvaron.

Nyheter

Autisternas Dag

Kom och fira Autisternas Dag den 18 juni tillsammans med oss.

Bli medlem

För att bli medlem eller sympatisör fyller du i formuläret på den här sidan.

Värdet av olikheter

Begreppet biologisk mångfald är nog bekant för de flesta. Det är välkänt att mångfald av arter har värden för hela ekosystemet. På samma sätt...

Intelligent, kompetent och stolt aspergare?

Det råder delade meningar bland oss aspergare vad vi och vår diagnos egentligen är för något. Somliga är stolta över att vara "Aspies" eller...