LSS och de tre personkretsarna
LSS är lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Det finns tre personkretsar inom LSS. Alla med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd tillhör personkrets 1. Dit hör Asperger syndrom och högfungerande autism. De som har en förvärvad hjärnskada tillhör personkrets två. Övriga varaktiga funktionshinder tillhör personkrets tre. Med övriga varaktiga funktionshinder menar man CP-skador och liknande.
Alla som tillhör personkrets 1 och 2 har rätt till insatser enligt LSS. Det finns tio olika rättigheter i LSS. Många med Asperger syndrom klarar sig utan hjälp från LSS. Det kan dock vara bra att känna till vilka insatser man har rätt att söka när man har Asperger syndrom.
Rådgivning och annat personligt stöd
Man har rätt till kvalificerat stöd av experter som förutom sin yrkeskunskap har kunskap om hur det är att leva med stora funktonshinder. Det kan vara till exempel kurator, psykolog, sjukgymnast, logoped, arbetsterapeut eller dietist. Den här hjälpen ska vara ett komplement och inte en ersättning för till exempel Habiliteringen eller rehabilitering. På vissa håll i landet kallar man Vuxenhabiliteringen för ”Råd och stöd” men det är inte det som avses i den här punkten.
Ledsagarservice
Om man inte har personlig assistent men har svårt att ta sig till olika aktiviteter kan man få ledsagarservice.
Kontaktperson
Om man känner sig ensam och inte har så många kompisar att umgås med kan man få kontaktperson. Kontaktpersonen ska minska social isolering, ge hjälp till att delta i fritidsaktiviteter samt ge råd i vardagssituationer. Kort sagt kan man säga att det blir som en kompis. Man träffas vanligtvis en gång i veckan och har telefonkontakt vid behov däremellan. Så småningom blir man kanske riktiga kompisar och träffas spontant lite när som helst
Boende med särskild service för vuxna eller annan särskild anpassad bostad
Om man har svårt att klara sig själv, svårt att städa etc. kan man amsöka om att få bo på ett gruppboende. De flesta gruppboenden är för utvecklingsstöda, men på vissa håll i landet finns det särskilda boenden för personer med Asperger syndrom eller autism. De flesta med Asperger syndrom behöver inte bo på gruppboende utan kan klara sig i en vanlig lägenhet med eller utan stöd.
Daglig verksamhet
Alla i yrkesverksam ålder som tillhör personkrets 1 eller 2 har rätt att ansöka om daglig verksamhet under förutsättning att man inte har ett jobb eller utbildar sig. Majoriteten av de som går på daglig verksamhet är utvecklingsstörda. Förutom de olika grupperna inom daglig verksamhet kan man även ha praktik på ett vanligt företag. På vissa håll i landet finns det särskilda grupper för personer med Asperger syndrom. Daglig verksamhet kan i vissa fall leda till ett jobb, även om det är sällsynt.
Tandvårdskortet
Den som tillhör någon personkrets enligt LSS har rätt att få ett tandvårdskort. Tandvårdskortet berättigar till tandvård enligt sjukvårdens taxa. Man betalar max 300 kronor per gång, och det stämplas in i högkostnadskortet. När man fått högkostnadskort hos sjukvården, gäller det även hos tandläkaren.
På vissa håll i landet säger kommunen att man måste ha en LSS-insats för att kunna få tandvårdskortet eller att man måste vara tilräckligt handikappad. Detta är felaktigt. En del kommuner vill göra allt för att spara pengar och nekar personer att få tandvårdskortet trots att de har rätt till det.
Om kommunen inte vill att man ska ha ett tandvårdskort, får man ansöka hos landstinget.
Övrig hjälp man kan få genom kommunen
Har man bara svårt att städa, kan man i stället ansöka om boendestöd. Det kan heta lite olika beroende på var i landet man bor. Boendestödet ska vara ett stöd hemma och är inte städhjälp i egentlig mening. Den mesta städningen sköter man själv och så kommer de en eller två gånger i veckan och tittar hur man har det. Om det behövs kan de hjälpa till lite med städningen. De är så flexibla att de kan hjälpa till med allt från att dela på en sockerkaksbotten till att byta en glödlampa eller rengöra ugnen, det är ens eget behov som styr. Vid behov kan de hjälpa till att skapa ett schema som talar om vad man ska göra varje dag. De kan också komma varje dag och till exempel dela ut medicin eller pensla på ett medel mot nagelsvamp.
Om det inte räcker med boendestöd, kan man få hemtjänst enligt Socialtjänstlagen (SoL). Då går man igenom vad man behöver hjälp med och hur många timmar i månaden personalen ska komma. Personalen städar enligt det man kommit överens om, och man själv hjälper till efter förmåga. Hemtjänsten betalar man för enligt kommunens hemtjänsttaxa. Hemtjänsten gör ingenting annat än precis det man kommit överens om, och det finns oftast ingen flexibilitet.
Hur går jag till väga för att söka någon av insatserna?
Ring till kommunens biståndshandläggare. Telefonnumret står på din kommuns hemsida eller i telefonkatalogens kommunsidor.
Charlotte Larsson Publicerad 2009-01-27